Jag vill bo på landet. Ok, ingen nyhet. Men det är så skönt. Hundarna kan springa lösa och man behöver inte ens hålla 100% koll på dem hela tiden. Ja, förutom taxen då. Deci har inte previlegiet att vara lös. Hon lyssnar för lite och har alldeles för mycket jakt i sig. Men, som sagt, TAX! Men Kia och Noname lever livet varje dag vi spenderar här ute på Edet. Hittills har de hittat både ett ben som Laika (föräldrarnas husky) dragit hit från en slaktplats och hästarnas skithög. Båda verkar ha sprungit av sig ordentligt och ligger just nu utslagna här vid mina fötter. Det är livet.
Läs även andra bloggares åsikter om hundar, på landet, semester
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar