En helt vanlig dag

Nyduschad och tillbaka hemma efter en hel helg hos älsklingen.

Det är det som är jobbigt med att inte bo ihop. Att åka fram och tillbaka. När man är den som har bil blir det mest åkande. Särskilt eftersom det är en bit mellan våra lägenheter. Bussarna är ju praktiskt taget oanvändbara här i Kiruna. Går alldeles för sällan.

Men jag är nog känslig i just det här avseendet. Har haft mer än ett halv-sammanbrott för att jag känner att jag bara åker runt hela tiden. Helst vill jag bara vara och inte behöva göra något. Visst är det kul att resa och se nya saker, men till vardags vill jag inte att för mycket saker ska hända varje dag. Kanske har det att göra med låg stresstålighet. Kanske beror det på att jag oftast får ont i kroppen om jag är igång alltför mycket. Eller så är jag bara slö.