Igår använde jag badkaret och chokladdoftande badskum för att lugna ner mina nerver. Idag tror jag det blir lite läsning i sängen innan jag åker till älsklingen.
Eller så använder jag mig bara av den här låten igen. Jag utmanar er! Lyssna på den utan att bli kära.
Teri Ore från filmen Singh is Kinng.
Det är möjligt att kärleken inte uppfanns i Indien. Men det är definitivt där den fulländats. (fråga mig inte var jag hört det. Och det stämmer. I alla fall när det gäller filmer...
För er som inte sett nån bollywood-film kan jag informera om att det här är taget rakt ur filmen (eller skulle kunna vara det). Det är ingen musikvideo från början. Inte konstigt att alla filmer är över tre timmar långa.
Visar inlägg med etikett media. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett media. Visa alla inlägg
söndag 13 december 2009
onsdag 25 november 2009
Biobesök 2012
Så har man varit på bio igen. Det var några år sen sist. 2012 den här gången. När jag såg promon för filmen så tänkte jag direkt att det skulle vara en perfekt film att se på bio. Massa specialeffekter som gör sig bäst på stora duken och en historia som det antagligen inte är någon idé att se två gånger.
Handligen var rätt otrolig, men inte på ett bra sätt. Visst, mayaindianerna har förutspått slutet och forskare har upptäckt att det kommer vara ovanligt mycket solaktivitet vid den tiden. Om sen jorden kommer gå under återstår väl att se... Men att huvudpersonerna skulle överleva allt galet de gör är helt enkelt inte troligt. Tillslut blir det bara bisarrt.
Men varför ville jag se filmen från början? Specialeffekterna. Och där blev jag inte besviken. Filmen är riktigt snyggt gjort och vacker mest hela tiden. Jag är nöjd.
Handligen var rätt otrolig, men inte på ett bra sätt. Visst, mayaindianerna har förutspått slutet och forskare har upptäckt att det kommer vara ovanligt mycket solaktivitet vid den tiden. Om sen jorden kommer gå under återstår väl att se... Men att huvudpersonerna skulle överleva allt galet de gör är helt enkelt inte troligt. Tillslut blir det bara bisarrt.
Men varför ville jag se filmen från början? Specialeffekterna. Och där blev jag inte besviken. Filmen är riktigt snyggt gjort och vacker mest hela tiden. Jag är nöjd.
lördag 14 november 2009
Biologin som strular till det
Sexualitet och könsroller finns befästa redan innan vi föds - i hjärnans fysik. Åtminstone enligt Fria Tidningens (mycket korta) recension av antologin Hjärnan, Lars Olsson m.fl., som ges ut av Karolinska Institutet. Blev nyfiken men tyvärr kostade den alldeles för mycket, åtminstone för min budget.
Det var ett tag sedan biologisterna kom med några riktiga bevis. Visst finns det de som tror sig veta att både sexualitet och könsroller kommer från vår biologi. Själv är jag ju ingen hjärnforskare så vad jag säger väger lättare än en fjäder.
Ändå. Varför ser könsrollerna så annorlunda ut runt om i världen? Män håller rätt hårt i sina könsroller. Men vi kvinnor då? Borde vi inte må sämre om vi går emot vår "natur"? Och vad innebär det egentligen att "gå emot sin natur"? Är vi tjejer biologiskt programmerade att tvätta, städa och hålla ordning på allt eller är det bara en allmän underordning som är biologiskt?
Inom dagens genusvetenskap är det ju vanligast att man hävdar att en människas kön är beroende både av biologi och kultur. Det både är och skapas. Det är inte helt lätt att få en forskare att diskutera exakt hur många procent som är och hur många procent som skapas. Kanske för att det inte är viktigt, kanske för att det till och med skulle skada feminismen som rörelse. Att säga att kön är, oavsett i vilken grad, öppnar dörren för alla de som vill cementera de traditionella könsrollerna. Om något är kan/bör man aldrig ändra det. Eller?
Det var ett tag sedan biologisterna kom med några riktiga bevis. Visst finns det de som tror sig veta att både sexualitet och könsroller kommer från vår biologi. Själv är jag ju ingen hjärnforskare så vad jag säger väger lättare än en fjäder.
Ändå. Varför ser könsrollerna så annorlunda ut runt om i världen? Män håller rätt hårt i sina könsroller. Men vi kvinnor då? Borde vi inte må sämre om vi går emot vår "natur"? Och vad innebär det egentligen att "gå emot sin natur"? Är vi tjejer biologiskt programmerade att tvätta, städa och hålla ordning på allt eller är det bara en allmän underordning som är biologiskt?
Inom dagens genusvetenskap är det ju vanligast att man hävdar att en människas kön är beroende både av biologi och kultur. Det både är och skapas. Det är inte helt lätt att få en forskare att diskutera exakt hur många procent som är och hur många procent som skapas. Kanske för att det inte är viktigt, kanske för att det till och med skulle skada feminismen som rörelse. Att säga att kön är, oavsett i vilken grad, öppnar dörren för alla de som vill cementera de traditionella könsrollerna. Om något är kan/bör man aldrig ändra det. Eller?
söndag 8 november 2009
Pro-ana
På min tidigare bloggadress skrev jag för längesedan ett inlägg om Pro-Ana-folket. Nu har jag snubblat in på en sådan sida igen via bloggtrafik.nu. Det gör mig så fruktansvärt ledsen och arg att läsa om anorexia som en livsstil. Arg blir jag inte på människorna utan på sjukdomen Anorexia. När man är sjuk och inte orkar ta sig hela den långa vägen upp till ett sundare liv så ligger det nära till hands att istället lägga sig till ro i sin sjukdom och kalla det livsstil.
Det jag blir riktigt förbannad på är media och modeindustrin som möjliggör att människor tänker såhär. Modeskapare kräver att de modeller som ska få visa upp deras kläder ska vara samma vikt som en tioåring men samtidigt 2 m lång. Skvallertidningarna är fulla av bilder på mer eller mindre utmagrade människor. Även om inte alla bilder framhålls som skönhet så ger bilderna i sig inspiration till människor med ätstörningar. Hon har ju mycket mer utstickande nyckelben än mig. Jag måste äta mindre/träna mer.
Därför tycker jag att tidningarna ska ta sitt ansvar. Publicera aldrig bilder på levande skelett! Även om det säljer tidningar. Bara för att man kan tjäna pengar betyder inte att det är moraliskt rätt att göra det.
Men allt är inte nattsvart.
Läs även andra bloggares åsikter om ätstöringar, kroppsuppfattning, anorexia, pro-ana
Det jag blir riktigt förbannad på är media och modeindustrin som möjliggör att människor tänker såhär. Modeskapare kräver att de modeller som ska få visa upp deras kläder ska vara samma vikt som en tioåring men samtidigt 2 m lång. Skvallertidningarna är fulla av bilder på mer eller mindre utmagrade människor. Även om inte alla bilder framhålls som skönhet så ger bilderna i sig inspiration till människor med ätstörningar. Hon har ju mycket mer utstickande nyckelben än mig. Jag måste äta mindre/träna mer.
Därför tycker jag att tidningarna ska ta sitt ansvar. Publicera aldrig bilder på levande skelett! Även om det säljer tidningar. Bara för att man kan tjäna pengar betyder inte att det är moraliskt rätt att göra det.
Men allt är inte nattsvart.
Läs även andra bloggares åsikter om ätstöringar, kroppsuppfattning, anorexia, pro-ana
onsdag 4 november 2009
Vackra kvinnor
Amerikanska modetidningen Glamour publicerade den här bilden som illustration till en artikel.
De fick så mycket positivt gensvar att de ändrade sin policy för att visa en större variation av skönhet och publicerade den här bilden.
Det är ju fantastiskt att modetidningar för kvinnor visar en större variation av kroppsformar. Jag vill hoppa högt över att de inte bara tagit bilder av kvinnor med underhudsfett - de har också visat upp deras skavanker. Så det handlar ju egentligen inte om att "stora" kvinnor kan vara snygga. Det handlar om att visa upp tidigare "skönhetsfel" och visa att det inte alls behöver vara något fel. Kvinnor kanske inte längre behöver leva sina liv med indragen mage och push-up-BH. Med en bredare bild av skönhet så kanske fler kvinnor kan se sig själva nakna i en helkroppsspegel och vara nöjda.
Men det är något som gnager längst bak i huvudet. Flera modetidningar har lovat liknande saker tidigare. Än ser man ingen förändring i deras normala utbud. Normen är fortfarande supersmal. Budskapet är fortfarande att man aldrig riktigt duger.
Om man väljer att ignorera de onda aningarna, som jag, så kan man se det som ett steg åt rätt riktning och hoppas på det bästa.
Läs även andra bloggares åsikter om skönhetsideal, glamour, media, jämställdhet
De fick så mycket positivt gensvar att de ändrade sin policy för att visa en större variation av skönhet och publicerade den här bilden.
Det är ju fantastiskt att modetidningar för kvinnor visar en större variation av kroppsformar. Jag vill hoppa högt över att de inte bara tagit bilder av kvinnor med underhudsfett - de har också visat upp deras skavanker. Så det handlar ju egentligen inte om att "stora" kvinnor kan vara snygga. Det handlar om att visa upp tidigare "skönhetsfel" och visa att det inte alls behöver vara något fel. Kvinnor kanske inte längre behöver leva sina liv med indragen mage och push-up-BH. Med en bredare bild av skönhet så kanske fler kvinnor kan se sig själva nakna i en helkroppsspegel och vara nöjda.
Men det är något som gnager längst bak i huvudet. Flera modetidningar har lovat liknande saker tidigare. Än ser man ingen förändring i deras normala utbud. Normen är fortfarande supersmal. Budskapet är fortfarande att man aldrig riktigt duger.
Om man väljer att ignorera de onda aningarna, som jag, så kan man se det som ett steg åt rätt riktning och hoppas på det bästa.
Läs även andra bloggares åsikter om skönhetsideal, glamour, media, jämställdhet
Etiketter:
feminism,
genus,
kroppsuppfattning,
media,
samhälle
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)