söndag 17 januari 2010

Medicinen... igen...

Jag har läst på mer om Tradolan/Tramadol, den smärtstillande jag åt under flera år. Enligt forskning så har de kommit fram till att människor som ätit medicinen i ett par månader kunde behöva ligga på sjukhus och få medicinsk avvänjning när de slutar. Jag som åt den i 4-5 år fick bara väldigt sura kommentarer från läkaren och gå hem utan medicinen. Inte konstigt att jag mådde rejält dåligt i ett par veckor efter det. Tänker bara att den läkaren, istället för att stämpla mig som knarkare för att jag berättade att jag var beroende, kunde ha varit mer förstående och informerat mig om att jag åtminstone borde trappat ner medicinen innan jag slutade helt.

Sedan läste jag också att tramadol verkar smärtstillande dels genom att blockera smärtsignaler till hjärnan, men också genom att verka ångestdämpande. De fungerar som andra SSRI-läkemedel (antidepressiva). Eftersom jag har ångest från början tycker jag att det är ett mirakel att jag inte blivit fullfjädrad pundare. Nog har jag känt att de tar bort ångesten bättre än något annat, men aldrig vågat säga något.

Tycker läkarna ska vara glada att jag själv berättar att jag börjar bli beroende. Men istället blir man stämplad som en knarkare som inte har några besvär alls utan bara går till läkaren för att ljuga och få mediciner. Ingen skulle bli lyckligare än jag om det fanns ett sätt för mig att slippa medicinerna och ändå kunna ha ett normalt aktivt liv. Som det är nu skulle jag i princip bli sängliggandes utan medicin. Bara att säga bye bye till hundarna, jobb, plugg eller någon annan sorts sysselsättning. Och blir det så är det ju knappst någon idé att fortsätta leva.

Kampen MOT läkarna fortsätter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar