Onsdag

Idag var vi ute på den andra dragturen för året. Som väntat var Kia inte alls lika pigg på att dra runt mig men det gick bra ändå. Hon springer framåt och jobbar på jättebra så länge man kan hålla farten uppe. Det innebär att jag också får träning. Skidåkare är djävulens avkomma (enligt Kia), men hundmöten i spåren är bara välkomna. Speciellt om de springer åt samma håll framför oss. Jävlar vilken fart det utvecklas i Kias ben. Sedan gäller det bara för mig att försöka undvika att köra på den stackars bete-hunden.

Men det bästa med dragturerna är efteråt, när galning-hunden ligger stilla och drömmer gulligt. Då är man stolt över sig själv.

En helt fantastisk dag!

Livet blir inte bättre än så här. Jag har städat och diskat flera timmar. Nu luktar det gott i hela lägenheten.

Sen åkte jag ut på första dragturen för vintern med Kia. Det gick alldeles klockrent. Hon sprang på jättebra! Ren avslappning men jobbigt för mina obefintliga muskler. Drag med hund är ungefär samma som ridning. Om man aldrig gjort det, eller bara åkt med, så ser det inte alls ut att vara ansträngande. Men om man verkligen jobbar med hästen eller agerar musher (draghundsförare) så är det en riktigt bra träning för hela kroppen. Jag använder mig av en spark istället för en riktig draghundssläde. Det är mycket mer praktiskt när man bara har en hund som drar. Önskar mig skidor och hundförarbälte i julklapp så jag kan få ännu mer träning. Dessutom kan jag ta mig ut i skogen med skidor. Sparken gör sig bäst på ordentligt hårda underlag.

Jag säger det ingen. Det har varit en fantastisk dag.

Upp och ner

Måste bara säga att jag älskar haltin! Har nyss haft en lugn promenad med hela gänget. Det var lääängesedan. Jag vet att träningen fortsätter. Men nu finns det ju ett paussystem. Så fruktansvärt skönt!

Skulle vara skönt med lite bra familjenyheter nån gång...

En tankeställare

Läste en av Anders Hallgrens krönikor i ett gammalt nummer av Hundsport. Han skrev om att vi hundägare de senaste åren blivit för hårda mot våra hundar. Hundträningsprogrammen på TV skulle ha förmedlat en strängare uppfostran som tillåter mycket färre egna initiativ av våra älskade hundar.

Det fick mig att börja tänka. Kanske är jag en av dem som kräver för mycket passivitet av mina hundar, utan att ha tränat de till det. Jag älskar Cesar Millan. Det är ju knappast någon hemlighet. Men nu när jag tänker efter så finns det ju egentligen ingen inlärning i hans träningsprogram. Enligt honom kommer ju hunden att förlora sina problembeteenden så fort ägaren blir flockledare.

Min slutsats är att jag nog har tränat mina hundar alldeles för lite. Det har blivit så att jag krävt saker av dem och förväntat mig att de ska uppföra sig som jag vill från början. Med träning så kommer positivitet och starkare kontakt med ägaren. Tränar man aktivt sin hund i något så kommer man få en bättre lydnad på sin hund på alla områden, eftersom hunden ser kontakt med ägaren som något positivt. Det lönar sig att lyssna helt enkelt. Så jag måste börja planera in lite positiv träning med mina hundar varje dag. Det gör ju mig mer glad åt hundarna också. När allt inte bara är nej och sluta. Det ska ju vara kul att ha hund.

Läs även andra bloggares åsikter om hundar, Cesar Millan, Anders Hallgren, lydnad